Hejhej, här är jag, en tjej vid namnet Josefine som nu
pluggar på vård och omsorgsprogrammet, där jag stortrivs med mina brudar.
Är 16 år och lever mitt liv i Gävle men också varannan vecka i Valbo.
Här skriver jag oftast massa strunt,
sådant som bara sådär dyker upp i lilla huvudet.
Kramar.
Det är faktiskt fritt fram att drömma, det finns knappast någon lag i lagboken som lyder -Drömma är någonting olagligt - I denna värld vi lever i idag så får man faktiskt dregla över någon, ingenting att skämmas för. Gör som jag, jag dreglar minst 25 gånger om dagen över olika riktigt snygga kändisar jag knappast skulle kunna få en chans på. Lika lycklig är jag ändå.
Fråga från Eline - Hej, har du pojkvän? och om du inte har, är du kär? saknar du inte kärleken, tryggheten och värmen? Kramar från mig. Bra blogg. Svar -
Hej Eline. Jag är super singel och väldigt lycklig oavsett pojkvän eller inte, och nej, jag är ju inte kär just, jag är så nöjd så med den kärlek,närhet och trygghet mina vänner ger mig dagligen, skulle kunna leva otroligt länge på den kärleken jag får utav dem. KramKram.
Fråga från Samuel - Hejsan Josefine. Grymt att jag hitta din blogg, minns att vi träffades i Värmland förra året, och gjorde massa kul tillsammans.. haha! Men i allafall det var riktigt kul att hitta din blogg. Du får ta och komma hem till Karlstad och bo hos mig ett tag. Puss.
Svar -
Men gud det är ju du, vad kul att få kontakt med dig igen efter ett helt år. Minns det jag med och vi hann med en hel del du, haha. Massa härliga minnen. Självklart kommer jag till Karlstad och bor hos dig i sommar, absolut. Hoppas allt är bra med dig, leta upp mig på facebook vännen så kan vi prata mer där. Kramar.
Fråga från Sara - Kommer du jobba inom vården efter studenten? jag menar om du fortfarande vill jobba med någotning inom vård och omsorg? Om inte du är sugen på ett arbete inom vården så vilket yrke vill du ha och göra med då? KRAM.
Svar - Nej jag tror jag inte alls kommer ha någonting inom vårdarbetet att göra efter dessa tre år, så som det ser ut och känns just nu. Men under dessa två år kan saker och ting förändras och helt plötsligt ligger ett vårdyrke högt upp på listan. Ingen som vet. Jag är väldigt intresserad utav yrken med mycket människor, tror att det inte blir någotning inom vården faktiskt, utan någotning annat spännande. Sen så det ända inom vården som jag vill jobba med är utvecklingsstörda människor helst barn vilket det kanske bli under en kortare period. Nej, vi får se hur mitt "arbetsliv ser ut om två år istället" Kram.
Gud vilken härlig kväll. Åkte hem till Sofie runt sex tiden och vidare in mot stan till sju. Gick runt en stund träffa lite fok, kika lite, skrattade och pratade en massa strunt. Åkte hem en sväng och tillbaka till stan lite senare vid halv tio tiden. Träffde lite mer härligt folk, mot kvällens slut så kom det två lite halv fulla sköna stockholmare fram och frågade vart en "krog" låg så vi följde med dem dit och under tiden vi gick så hade vi ett himla härligt samtal med dessa härliga killar, en kram hit och en kram dit, lite söta komplimanger fick vi också, sen gick vi åt varsitt håll. Vilket slutade med att jag och Sofie hamnade utanför mig.
Nu är det söndag och solen skiner ute, ska snart duscha lite och göra mig en go frulle. Ni får ha en jätte fin söndag. Puss.
Haft ett par härliga dagar hemma i Gävle, träffat mycket vänner, bio, dejtat en del med solen, promenader, musik, skratt och tokigheter. På bara några få dagar har jag fått nå grymt med färg, nästa så att man är en ny människa. Haha.
Troligen blir det lika fint väder hela veckan, håller tummarna för bra väder och glada människor till helgen. Har lite att göra nu, en massa jobbigt skolarbete och lite fix med trix här hemma. Vi får höras senare, i morgon kanske?
Efter några timmars spring på Köpis med partypinglan så hann även jag få med mig hem tre par härliga linnen i olika former,material, färger och möster.
Ikväll blir jag hemma, och hockey står på schemat. Ha en fin lördag ni där ute.
Under dessa år, under hela min uppväxt och skolans gång så har alltid saker och ting vart som mycket jobbigare för mig än för alla andra, tagit längre tid på mig både att lära och göra klart saker, lika så språket. Vilket jag personligen har lidit utav, Nu efter 17 år så tvingade mamma mig till en undersökning, en undersökning rättare sagt utredning som skulle förhoppningsvis ge mig ett svar på vad vi egentligen sökte efter? visst, vissa saker gick bättre än andra.
Efter cirka fyra veckor blev vi kallade på ett nytt möte för att få ett svar på frågan som mina föräldrar haft i bakhuvudet varenda dag, utan att jag inte ens förstod att någonting kanske inte riktigt stämmde, men jag tror även det att jag inte ville riktigt förstå heller. Vi fick ett svar som löd att jag har Dyslexi, en diagnos som innebär att man har läs och skriv svårigheter.
Detta har vart jobbigt för mig, jobbigt att acceptera, acceptera att jag faktiskt har denna diagnos, men nu har vi i allafall ett svar, ett svar på en fråga som mamma och pappa ofta ställt till sig själva. Jag har gråtit mycket över detta, och jag vet att jag kanske överreagerar men för mig var det svårt att ta emot. Jag ville inte heller erkänna detta förns när jag verkligen tog för mig och berättade för mina närmaste vänner, men för att övervinna rädslan och framförallt att lära mig att respektera detta så pratar jag öppet om diagnosen idag.
Var stolt över dig själv, Du kommer alltid vara lika mycket värd oavsett.
Jag vet inte riktigt vad jag klassar som riktig kärlek längre? någonting varmt kanske, någonting minnesvärt,omtyckt, trygghet, och lycka kanske? har faktiskt ingen aning vad ni/du heller klassar som "kärlek"? När tanken slår mig, om kärlek, så det fösta jag tänker på är gamla minnen från föredettningar eller också från någon film, där allt är perfek, så som inte alls ett "vanligt" "normalt" förhållande utanför filmbranschen är, kärleken utanför är inte upplagt efter ett manus med 200 sidor utan går ut på våran verklighet, en dag i taget med någon man älskar. Jag skulle faktiskt inte vilja leva i ett förhållande som alltid utspelas utan varken fel eller brister, visst kan jag leva i en fejkbubbla bara för att slippa bråk och misstag, men jag skulle aldrig kunna stå ut med ett sådant förhållande, ingen är perfekt på denna jord, vilket betyder lika så att ingen kan leva ett perfekt liv heller? Bråk ingår i kärlek och förälskelse, lika svartsjuka/avundsjuka och enorma krav. Är man kär i någon, om man verkligen älskar personen, så får man ta smällen som kommer garanterat att uppstå mellan er. Har man gett sig in i leken ska man även leken tåla.
Haft ett par helt obeskrivligt underbara dagar i Dalarna. Där jag bland annat fick träffa mina små favoiter som inte jag har träffat på nästan tio månader, Melinda och Pontus som jag lära känna i slutet utav förra sommaren. Mina fina. Allt var som vanligt, en massa skratt och galenskap. Valborg lyckades vi väldigt bra med, absolut. Massa kort ska upp från dessa dagar men dem kommer i veckan för just nu är det så himla mycket i skolan som ska göras, tillbaka till verkligheten.
Strosade runt på Köpis igår med Emmsan och Emelie, hann även med lite mat och en hel del skitsnack. Tog sedan bussen hem runt halv fyra och satt fart med en extrem storstädning. Var klar runt nio, hann även med ett mål från max och lite prat i luren.
Fick med mig lite gotta hem också, som påslakan, ljus, smycke till solbrillorna och en söt kjol.
